Blog

Ťemno (šititno) anďelkocis thaj o nadarutno

Andro miro muj ňiko nadikhela,
mire deštostar dukhavipena.
Rosno, bibachtaľo, bijo lačho lavoro,
andro deštos nasvaľipen hino zalabardo.
O muj asal, e voďi imar meraďi.
O anďelkocis ťemnuno vasteha pre mande kerel,
miro dživipen so džiďom ič mange pro jakha rakinel
u ke peste zoraha man joj kikidel.
O jilo rovel, o muj asal,
vaš akada so pes manca kerel.
Jakha kale le anďelkocis hi,
sar bijo paňi agoreskeri chaňik.
Vareso man ke leste zorales cirdel,
sar kana džuvľi pre meň lancikano šukaripen peske rakinel.
Avka sar man zorales joj chudel,
me džanav kaj kamav lestar pre sera te odchuťel.
Le nadarutnes me užarava,
paťav kaj kerestostar ke mande joj avela.
Kaj le ťemno anďelkocis the marel
u man pro sasťipen imar the tovel.

Prej kal nadorutno, pašo kerestos
pro khoča me perav,
mire vuštenca leskere dukhavipena čumidkerav.
Sasťipnaskere žiroha,
asvenca mirenca leskere dukhavipena me thovkerav.
O nadarutno khataro kerestos, urdo andro parne gada,
ke mande sikavel peskere vasta.
Leskero dukhavipen ratestar hino,
sar miro jilo šulo.
Sar kana les me dikhav,
asva bachtaľipnastar andro deštos rodav.